Om man betalar tvåtusen för en liten fotölj så borde det väl spela roll hur den är tillverkad?

I en artikel i DN skriver man om såkallat "Slow living" och utnyttjandet av sådant som annars skulle ha slängts till att istället bli nya ting. Saker som får liv på nytt, till och med koskit skapar värde i inredningsutopia.  En designer menar på att (Maria Westerbergs som utformat stolen: ”T-shirt chair”, en rätt så nyckfull idé) människor inte orkar bry sig om tillverkningsförloppen hos möbler. Jag håller inte riktigt med, jag tror att majoriteten av människor idag som köper möbler, framförallt när det kostar en del, är mer medvetna om vad de betalar för än vad marknaden tror. Det är genom konsumenternas efterfrågan på miljövänliga produkter som har gjort att den marknaden har kunnat växa till sig. har jag fel? Självklart underlättar företagen för sina köpare att märka sina produkter med kända miljö och hållbarhetsmärkningar, till exempel som "Svanen" som nämns i artikeln . Men jag tror vi måste släppa tanken på att människor är "slappa"och "lata" och byta ut till "effektiva & medvetna". Men det kanske bara är jag, som har lite större hopp om mänsklighetens förnuft (?) och istället för att köp 100 onödiga plastprylar på Ikea kanske sparar pengarna till ett unikt bord gjort på återvunnet gummi från gamla bildäck, som går att skryta lite om.